Fäääärdig!

Min löpare blev inget ufo. Tvärtom blev den nästan klar lite för snabbt. Men sån är jag - har idén funnits i huvudet ett tag så går det undan när den väl ska förverkligas.
Men en och annan motgång stötte jag på ändå. Jag vet att de som syr mycket quilt använder säkerhetsnålar när de nålar ihop sina olika lager. Men inte jag. Jag tog vanliga knappnålar med den följden att de attackerade mig som blodtörstiga iglar medans jag quiltade i maskinen. Ja ja quiltat blev det och utan ett enda veck men det var bökigt.

Här ligger den quiltad men inte renskuren och jag är och hämtar plåster.

Sen kom jag till den delen när jag skulle få ihop en tillräckligt lång kantremsa. Hur svårt ska det vara???? Jag kan bli imponerad över hur mycket en och samma sak kan gäcka en. Först ska man lista ut hur man ska lägga dem och sen ska man klura ut var sömmen ska gå så att det verkligen blir en enda lång remsa och inte ett hörn. Och på någon vänster lyckades jag med konststycket att få sömmar på rätsidan på varannan skarv - gör om det om ni kan. Jag tappade till slut räkningen på hur många gånger jag fick sy om. Och sen kom jag att tänka på hur det blir när den väl är fastsydd på löparen och ska skarvas en sista gång i sin rätta längd, en utmaning det.

Men hur eller hur så lyckades jag få till sista skarven på första försöket och en färdig löpare såg igår dagens ljus. Den är vårfräsch och färgerna blir ännu bättre när solen tittar in på dem.

Sy en till? Nja jag vet inte riktigt. Jag får mina lapptekniksanfall men när jag har sytt något med lappar och remsor så känner jag mig botad för ett tag. Men så kollar man in på någon duktig quiltares blogg och så är man snart där igen. Må så gott!