Klänning trots allt

Jag är ingen kjol eller klänningsmänniska men eftersom värmen håller i sig så får man göra det bästa även av klädsituationen. Och en klänning är ju ändå skönt. Inget som sitter åt. Och det roliga är att trots att jag vet att jag inte är någon klänningsmänniska så köpte jag detta mönster (Omgbananas Aline) på syfestivalen i våras. Antagligen var det hoppet om en jeans-till-klännig-konvertering som gjorde att jag köpte det.
Och nu har det ju hänt. Den är sydd. Och jag älskar den.

Tyget kommer från Saras jerseytyger den är min, inte inköpt vid samma tillfälle som mönstret men när jag såg det visste jag direkt att det hade varit fint till en somrig klänning.

Och om jag inte är någon klänningsmänniska så är jag absolut inte någon färg-och mönstermänniska. Nu helt plötsligt är jag både och. Och det är riktigt trevligt att för en gångs skull våga.

                                                                              

Tyget räckte tyvärr inte till halskanten.
Men det blev ju lika fräckt med en kant i äppelgrönt med vita prickar, eller hur?

Jag undrar om jag inte kan bli en klänningsmänniska i alla fall.

Huvudet har nämligen redan börjat fundera på vilket tyg jag ska sy nästa i.

Så kan det gå!

Må så gott!